top of page

Denna veckan går jag in på min femte vecka här i Roan och det är helt galet hur fort tiden går, jag har alltså snart gjort halva tiden här. Jag har faktiskt ingen hemlängtan, tvärt om nästan, jag trivs här. Förra veckan kände jag mig ganska motiverad, positiv och lycklig, nu känner jag att jag hamnat i en liten dipp igen. Jag har haft mer ångest än vanligt senaste dagarna och har börjat snudda vid gamla, dåliga vanor igen. Men nya tag, det blir bättre igen.


Igår startade jag dagen med en promenad till hamnen med Mio, som vanligt. Det har fortsatt vara fint väder här, sol och varmt, vilket är väldigt ovanligt för att vara Roan. Det brukar regna och blåsa i typ 14 dagar i streck och så kommer det en och annan dag emellan med lite sol och varmare grader. Men nu har värmen och solen hållit i sig i flera dagar. Härligt ju. Det blåste dock ganska mycket igår på förmiddagen så min löptur efter min och Mios promenad blev tung.

Jag hade kvällspass igår och jag gjorde något jag aldrig gjort förr; jag tog med Mio till jobbet. Patienterna älskade honom och så fort han vant sig lite gick han runt och kände sig nästan som hemma. Alla patienter fick hälsa på honom och han fick smaka tårta från deras tallrikar och fick flera skålar med vatten. Jag är så stolt över honom, min Mio. Efter arbetspasset var han helt slut så inatt har han sovit gott i alla fall.



Idag hade jag dagpass ute i hemtjänsten, skönt med lite omväxling faktiskt. Och det slår mig varje gång jag är ute och kör här hur lyxigt det faktiskt är att få jobba i den här miljon. Vyn från bilen när jag är på väg hem för att hjälpa någon ute på bygden är helt magisk och jag är så tacksam över allt jag får se och uppleva på grund av att jag jobbar här. Jag har lite svårt att släppa att jag faktiskt får betalt för att få kör runt och arbeta i den här otroliga miljön. Och alla patienter och kollegor är så fina och gör mitt jobb så himla enkelt.


När jag kom hem tog jag med Mio på en tur upp på husfjellet som ligger precis här där jag bor. Efter det tog jag en snabb dusch och gick faktiskt och la mig och sov i ett par timmar. Kroppen har sagt ifrån senaste dagarna, jag känner mig så otroligt trött i kroppen och jag orkar inte mycket längre. Idag valde jag att lyssna och ta min första vilodag från löpningen sedan jag kom hit. Nya tag imorgon.

När jag vaknade från min nap åkte jag hem till Elisabet och tillsammans gjorde vi tacos. Kvällen avslutades på bästa sätt med fina samtal, bra sällskap och god mat. Ännu en gång känner jag mig tacksam över allt som kommer med detta jobbet, till exempel nya, fina vänner.

De flesta dagarna ser ungefär likadana ut här men jag tänkte ändå berätta lite om de senaste dagarna här i Roan. Jag försöker verkligen att göra vad jag kan för att få ut så mycket som möjligt av dagarna här samtidigt som jag passar på att bara vara, andas och läka. Jag inser mer och mer hur mycket jag behövde denna sommaren i Roan efter allt som hänt, en paus från allt kaos där hemma liksom.


Onsdag

Jag startade som vanligt dagen med en morgonpromenad till hamnen. Jag orkade inte springa på morgonen i onsdags så jag tog bara en lugn och mysig promenad med Mio och sedan gick vi hem och åt frukost i lugn och ro. Jag har sett färdig "älskar, älskar inte" så hela veckan har jag letat efter någon ny, underhållande realityserie som inte är paradise hotell. Efter att jag smält frukosten och haft en lugn och skön morgon stack jag ut på min löprunda. Det var sjukt fint väder i onsdags så det var verkligen varmt att springa. Det konstiga är att här känns det så himla varmt så fort solen står på trots att det egentligen inte är så himla många grader. 15 grader här är sommar och shorts- väder medan hemma hade jag nog haft jacka på mig om det varit 15 grader. Konstigt hur det kan kännas så annorlunda ändå. Efter löprundan smet jag inom butiken här i Roan och handlade till en paj som jag sedan lagade. Jag har aldrig gjort paj förut, jag har ju egentligen aldrig lagat mat över huvud taget, så jag blev så himla överraskad över hur god den blev. Jag gjorde en broccoli/ blomkål/- och ost paj och det var absolut inte sista gången jag gjorde den. Jag klarade till och med av göra pajdeg helt själv??


Jag hade kvällspass i onsdags så resten av dagen gick åt att jobba.

Det här är alltså bilder från mina promenader som jag tar dagligen, hur lyxigt?


Torsdag

I torsdags gick jag upp 05.15 som jag brukar försöka göra när jag jobbar dagtid för att hinna både gå med Mio och springa innan jobbet. Dessutom vill jag kunna duscha och äta frukost i relativt lugn och ro. Jag kom upp i tid trots att jag senaste dagarna varit så fruktansvärt trött och haft så otroligt svårt att vakna på morgnarna och jag fick mina 30 minuters löpning avklarade redan på morgonen. 07.15 började mitt arbetspass och vi var ett riktigt dream- team på jobbet. Jag fick jobba tillsammans med mina vänner Lena och Elisabeth och på det även Naofal som också är sommarvikarie här i sommar.


Efter jobbet var jag snabb med att göra ett litet kort träningspass här hemma trots att jag var otroligt trött och sedan var det tänkt att vi fyra som jobbat ihop skulle ses och spela lite sällskapsspel men vi alla var så trötta och det slutade med att jag somnade på soffan i två timmar. När jag pratade med Lene på kvällen visade det sig att hon också hade somnat och Elisabet verkade lika trött så vi fick helt enkelt skjuta upp spelkvällen. Jag är i alla fall stolt över att jag hann träna innan all energi lämnade mig.

Kolla vilken otroligt fin morgon det var, jag får inte nog av den här synen


Fredag

Min fredag startade med en tur upp på brandsøyya- toppen tillsammans med Mio. Senaste två gångerna vi varit där har vi stött på lite får som tydligen bor där, Mio är inget fan av dem men jag tycker det är mysigt. det var ganska kallt i fredags och ingen sol. Mio fick i alla fall springa lös och jag hade en mysig vandring med min ljudbok i öronen så vi båda var nöjda och enligt mig var det en perfekt start på dagen och helgen. Jag älskar att lyssna på ljudbok både när jag är ute och springer och ute och går, det händer även att jag lyssnar när jag bara är hemma och lagar mat eller plockar undan och jag tycker det är så mysigt. Dessutom blir jag så himla investerad i böckerna jag lyssnar på. Just nu lyssnar jag på en bokserie av Johanna Mo som utspelar sig på Öland och är en serie spännande deckare. När jag läser böcker behöver det nödvändigtvis inte vara deckare men när jag lyssnar måste det vara spännande.


Vid det här laget behöver jag nog inte skriva att jag någon gång under förmiddagen sprang i 30 minuter eftersom att jag gör det varje dag men i fredags var det faktiskt dag 25 av 30 minuters daglig löpning och det är jag otroligt stolt över. Tänk att jag i hela 25 dagar hålt fast vid något som jag egentligen avskyr men gör för att jag hoppas att det på sikt ska hjälpa mig att må bra mentalt. Vilket jävla pannben jag har.

Även i fredags jobbade jag kvällspass och det var som vanligt otroligt lugnt på jobbet. Det brukar vara det på kvällspassen och det tycker jag tyvärr är lite drygt. Jag har gärna att göra mär jag är på jobbet. Jag tycker det är större risk att jag glömmer saker när jag har för lite att göra och sen blir jag dessutom lite lat och det gillar jag inte med mig själv.


Verkligen sämre väder


Lördag

Igår gick jag återigen upp 05.15 för att både hinna gå med Mio och springa innan jobbet. Morgonen såg faktiskt ut exakt som den gjorde i torsdags och när jag kom hem var jag så glad att jag faktiskt sprungit på morgonen med tanke på hur trött jag var. Jag vet inte var det är men denna veckan har jag varit så fruktansvärt trött. Jag inser att det nog är så att kroppen egentligen behöver en vilodag framförallt från löpningen men nu har jag ju bestämt mig för att prova det här med 30- minuters pulshöjande aktivitet om dagen helt utan undantag dem här 10 veckorna jag är i Roan och då vill jag stå fast vid det. Jag har hela tiden tänkt att när jag kommer hem ska jag börja med att ha en vilodag i veckan för då tror jag att jag kommit in i det så pass mycket att jag klarar av att ha en vilodag utan att det påverkar mig negativt.


I alla fall så jobbade jag dag i lördags och även detta arbetspasset var ett lugnt pass. Jag jobbade ihop med Elisabet, vilket var kul. Jag lyckades genomföra ett kort styrkepass efter jobbet, det var ännu tyngre igår än det var i torsdags men det blev ett halvdant pass i alla fall. Det var sjukt varmt och strålande sol så efter jobbet tog jag med mig Mio och åkte till en strand i Nessvalen som ligger precis här vid Roan fast utan möjlighet att kunna gå dit. Så jag körde genom de två tunnlarna som skulle ta mig till stranden och fick en helt magisk eftermiddag tillsammans med Mio. Jag har verkligen lärt mig att uppskatta mitt eget (och Mios sällskap) och jag är glad att jag lyckas ta tag i att göra såna här saker. Det låter så enkelt, att bara åka till stranden liksom. Men just nu är det så lätt att strunta i det och stanna hemma på grund av tröttheten.

När jag kom hem ringde Julia och höll mig sällskap över telefon hela kvällen. I 3 timmar (!!!) pratade vi, om allt och inget och jag uppskattar verkligen våra samtal så mycket. Jag saknar henne.


Söndag

Idag var det tänkt att jag skulle vara ledig men på grund av sjukdom på jobbet tog jag ett extrapass. Idag var jag dock inte lika flitig och gick upp 05.15 och sprang innan jobbet. Jag var så trött att det var helt omöjligt att gå upp vid den tiden så jag sov helt enkelt en timme längre. Det blev lite stressigt men jag kom i väg till jobbet efter en lång kamp mot tröttheten. Idag har jag jobbat med Lene och jag är så tacksam att mina kollegor även är mina vänner, det blir liksom så mycket roligare då. Och vem kunde tro att jag skulle åka till en liten liten by i Norge, mitt ute i ingenstans och få träffa människor som jag uppskattar så mycket och som jag dessutom får både spendera mina arbetspass och min fritid ihop med?? Lyxigt ändå.


Efter jobbet åkte jag och Lene till stranden här i Roan och badade. Mio var med och stod på klipporna och tittade på oss när vi hoppade i. Även idag var det varmt och skönt i luften men vattnet är ju otroligt kallt. Det var dock väldigt uppfriskande och till och med skönt att bada idag. Livskvalité. Såna här dagar får mig att känna tacksamhet. Jag är så tacksam för att jag har möjligheten att sätta guldkant på varje dag, att mina vardagar är så fyllda av roliga och fina saker som får mig att må bra. Idag är jag tacksam för Lene, för Mio, för Roan, för livet och framförallt för mig själv.


Idag har varit en så bra dag. Jag sov lite längre än jag hade tänkt i morse men jag hade också väldigt svårt att somna igår kväll så det var kanske välbehövligt. I vanliga fall brukar jag få panik och en väldigt dålig start på dagen när jag sover så länge men här har jag bestämt mig för att inte stressa upp mig över sådant. Jag har ju ingen tid att passa och det är ju svårt att ändra på i efterhand oavsett. Jag startade i alla fall dagen med en morgonpromenad till hamnen tillsammans med Mio. Det har varit fint väder hela dagen i dag och perfekt temperatur för promenader och utomhusaktiviteter.

Det blev en lugn morgon, jag åt frukost framför "älskar, älskar inte", slängde in en maskin tvätt eftersom jag lyxen att ha tvättmaskin i min lägenhet denna gången. Jag har lyssnat på ljudbok, tagit tag i lite smågrejer som jag varit tvungen att göra och kollat serier och virkat, mysigt. På eftermiddagen mötte jag upp Elisabet som också jobbar här som vikarie i sommar och tillsammans vandrade vi upp på en fjälltopp. Själva vandringen tog ca 2 timmar och utsikten var som förväntat helt fantastisk.

Ikväll behöver jag laga mat och sticka ut på min dagliga löptur. Dumt av mig att spara den till nu men det kan vara skönt med en kvällstur ibland också. Jag känner mig ovanligt motiverad och inspirerad idag. Jag har så mycket idéer och planer för framtiden och jag känner att jag äntligen börjar må bra.

bottom of page