top of page

Söndag kväll. Redan. Helgen har gått så fruktansvärt snabbt. Och det har verkligen varit en fantastisk helg, den bästa på så, så länge. Jag är fylld av ny energi och känner mig verkligen lycklig just nu. Jag är väldigt tacksam att jag fick denna helgen till att faktiskt vara ledig, få mycket gjort men ändå kunna slappna av och bara vara.


Idag vaknade vi (alla 3) vid sju tiden. Jag och Alex har bestämt (för länge sedan) att vi ska gå en lång morgonpromenad med Mio tillsammans varje helg men eftersom jag har jobbat mycket har det ändå inte blivit av. Idag gick vi en lång runda tillsammans, Mio sprang lös och vi gick nästan 4 kilometer. Solen sken och det var ingen ute, bara vi, kändes som en sjukt bra start på en söndag. När vi kom in gjorde Alex pannkakor till oss till frukost, väldigt gott! Sedan somnade jag och Mio på soffan, han la sig på min axel och jag la mitt huvud på honom och där sov vi i nästan en timme.

Vi åkte till lägenheten och mötte upp min pappa där, han skulle hjälpa oss lite med väggen idag. Vi ägnade en bra stund åt att knacka fram tegel och jag fick vara med om något traumatiskt. När jag skulle skrapa bort puts mellan tegelstenarna så flög något (tror det var cement eller metall från skrapan) rakt in i mitt öga. Det gjorde så fruktansvärt ont så jag var bara tvungen att få bort det. Petade med fingret i ögat men det kändes fortfarande som att det skar i ögat när jag blinkade. När jag kollade i spegeln såg jag att det satt en liten bit av något (oklart vad) i mitt öga, alltså fast i själva ögongloben, sjukt obehagligt.


Efter en stund kom i alla fall Alex pappa också vilket var trevligt. Det gick betydligt snabbare när vi var fyra än när det bara var jag och Alex. När vi kände oss klara stod vi alla på balkongen och drack juice och åt riskakor med popcornsmak och tuttifrutti godis, en stund jag verkligen känner att jag vill minnas. Det var bara något med den stunden.


När vi kom hem tränade jag lite, det var längesedan nu men idag kände jag mig motiverad. Det blev ett pass för hela kroppen i mina favorit- träningskläder som jag förövrigt fick av Alex i alla hjärtans- dag present (riktig keeper är han). Efter en sjukt bra helg känns det också väldigt bra att avsluta med en film och spispopcorn. The greatest showman ska vi titta på ikväll som förövrigt är en av mina absoluta favoritfilmer, se den!

//Igår rakade Alex av sig håret, eller jag gjorde det på hans begäran, och han passar ju så bra i det?!//

//Hur fin är han inte??/

Fredagen började med en lång morgonrunda med Mio. Jag var ledig hela dagen så jag passade på att gå min långa morgonrunda vilket jag tycker är ett perfekt sätt att starta dagen på. När vi kom in kammade jag igenom Mios päls ordentligt vilket verkligen behövdes. Hans päls är som bomull och helt omöjligt att reda ut om jag inte kammar honom varje dag. Alex jobbade dag så jag och Mio åt frukost ensamma och sedan var det dags att åka till veterinären. Väl framme hos veterinären fick jag och Mio ett eget rum att vänta i eftersom att han (som vanligt nu för tiden) inte kunde bete sig. han satt och småskällde hela tiden på alla okända ljud så där kom tillslut en personal och fick stänga dörren om oss. Jag skäms lite över att han beter sig så illa men samtidigt så har han kommit sjukt långt i sin utveckling när det gäller osäkerheten. Vi har tränat och tränat och allting grundar sig i att Mio blir osäker när det är något han inte känner igen eller när han blir överraskad.

Mio fick sin ettårs- vaccination och en spruta i nacken som så småningom ska ta bort hans testosteron, så kallad kemisk kastrering. Kanylen var den största jag sett men Mio skötte sig jättebra, gjorde inte ett ljud ifrån sig när hon stack. Dock var han väldigt skeptisk när veterinären först kom in i rummet, han försökte klättra upp i min famn flera gånger så till slut fick jag backa ifrån bordet så han inte kunde klättra. Stackaren.


När vi kom hem städade jag hela lägenheten och på kvällen var jag och Alex bortbjudna till våra vänner Erik och Emma. Min lillebror Oskar fick köra oss dit eftersom att vi missade tåget för att Alex kollat fel på tiderna. Vi hade en väldigt bra kväll, en av de bästa på väldigt länge faktiskt. Vi spelade kort, drack alkoholhaltiga drycker, dansade, pratade om livet, skrattade och hade bara så himla roligt. Jag är väldigt tacksam över den kvällen, för första gången på länge kändes det som att pandemin snart är över. Jag var dock väldigt försiktig, hällde upp en egen skål med nötter till mig och Alex och hade handspriten redo hela tiden. Men på något sätt kändes det ändå som att detta är sluttampen. Snart kan vi umgås utan handsprit och snart kanske vi kan kramas igen.

//Tog såklart inga bilder på hela kvällen, men det är väl ett tecken på att man hade en bra kväll??//


Eftersom mamma passade Mio fick jag och Alex sovmorgon i lördags, välförtjänt tyckte jag. Vi gick upp tillsammans, Alex gick till Espressohouse och köpte frukost till oss och vi åt framför tv:n. Resten av lördagen ägnade vi i stort sett åt att renovera. Vi kom en bra bit med tegelväggen, lyckade knacka fram mycket tegel men det är verkligen ett stort projekt. Känns ibland som att det aldrig kommer bli färdigt. På fredag kommer en kille och ska slipa och olja golvet och då behöver väggen vara klar. Men det känns ändå som att vi kommer hinna, vi har ju jobbat på flitigt. För övrigt var detta första helgen på så länge jag kan minnas som jag är helt ledig, tre dagars ledigt, känns konstigt. Det är nästan så att jag får lite dåligt samvete att jag inte jobbar.. Men jag förtjänar att vara ledig också.

//Såhär långt hade vi kommit med väggen//



Jag vet att det låter klyschigt och jag hatar själv att läsa sånt här, men fy f*n vad jag är tacksam för honom. Han gör mig så otroligt lycklig, även mina värsta dagar får han mig att skratta. Han ger mig en trygghet som ingen annan lyckats få mig att känna. Han finns där i bra och dåliga tider, han står ut med mig oavsett vilket humör jag är på (haha). Han har vettiga värderingar, han är bra på att laga mat, han har min humor, han är den absolut finaste jag vet. Jag är så tacksam varje dag för att jag får spendera mitt liv med honom.


bottom of page