Ligger i sängen, klockan är just nu 23.36 och jag kan inte somna. Det händer inte ofta att jag inte kan sova, i stort sett aldrig faktiskt. Jag brukar bli trött redan tidigt på kvällen och somna utan problem direkt när jag lägger mig i sängen även om det är redan vid 21 som det många gånger blir. Jag tycker det är så skönt att jag inte har några som helst sömnproblem för det är ju faktiskt fruktansvärt jobbigt att ligga och vända och vida på sig och inte kunna somna. Ikväll är väl ett undantag. Jag känner mig trött i kroppen, och ganska trött i huvudet. Samtidigt som jag tänker mycket. Inte på något speciellt men jag tänker mycket och intensivt och det håller mig vaken, just denna natten. Jag tänker nog mycket på skolan och mitt kommande yrke. Kanske stressar det mig lite. Kanske stressar det mig att NKSE tentan närmar sig med bestämda steg och jag knappt har börjat plugga. Kanske stressar det mig att nästa praktik börjar om en vecka och jag känner mig inte redo. Vet liksom inte vad som väntar. Eller vad jag ska vänta mig. Kanske är det något helt annat som stressar mig. Kanske renoveringen. Att den behöver bli klar nästa vecka. Och vi är ju nästan klara, det är ju mest städningen kvar. Kanske är det städningen som stör mig. Det är inte kul att städa och det känns som att det är det enda vi gör. Det tar liksom aldrig slut. Och det är ett måste, annars kan jag inte flytta in. Kanske stressar flytten mig lite också. Jag ska ändå packa ner hela mitt hem i kartonger och flytta till en lägenhet som varit Alex egna men som nu kommer att vara våran gemensamma.
Kanske är jag bara trött. Utmattad. Slutkörd. Med hundra procent skola, en renovering, en flytt, en hund att lägga tid på och träna, lite jobb, ännu mer skola, och ett försök till en fritid är det kanske inte konstigt jag är trött. Slut. Fast jag känner mig inte så. Jag känner mig piggare än vanligt men jag känner mig omotiverad just nu. Omotiverad till det mesta faktiskt. Precis som att det blivit för mycket, så att det inte är kul längre. Det kommer att bli kul igen och allting kommer att bli bra till slut. Med renovering, med flytt, med skola och med jobb. Allting kommer att bli bra. Ibland får jag nog bara acceptera att tiden förändras, precis som motivationen, vädret och omgivningen. Och det påverkar mig. Allting är inte alltid roligt. Men jag gör och jag gör det bra ändå. Och ibland får jag nog bara acceptera att jag inte kan somna. Och det är ju bara för en kväll. Godnatt.
Comments